fredag 13 april 2018

Klassrumsforskning och språk(ande)

Vi hade glädjen och förmånen att medverka vid det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, som anordnades den 12 - 13 april 2018 vid Karlstads universitet.

Temat för ASLA-symposiet var "Classroom research and language/languaging", vilket vi valt att översätta till "Klassrumsforskning och språk(ande). Således ganska mitt i prick för vad vi är intresserade av!




Konferensen bjöd på ett digert smörgåsbord av kortföreläsningar av framstående forskare från hela världen.

Det var vi tar med oss från konferensen är främst att vi har fått en god inblick i forskarnas arbete. Reflektionen vi gör är att det bedrivs massor av spännande forskning, men att utmaningen är att få ut resultaten till landets skolor så att vi lärare kan omsätta forskningsresultaten i praktisk handling. Vi behöver sammanföra forskare och lärare betydligt mer. OM vår undervisning ska vila på vetenskaplig grund måste vi alltså öka samarbetet mellan universitet och skolor. Något som ASLAs ordförande påpekade i sitt tal under konferensen.


Därför är det extra glädjande att vi i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds universitet deltar i forskningsprojektet Multilingual Spaces? Language Practises in English Classrooms tillsammans med två skolor i Värmland och Söderkullaskolan i Malmö.


För att ge er ett intressant smakprov från de olika sessionerna kan vi berätta om ett forskningsprojekt vid Umeå universitet som har studerat betygen i moderna språk från årskurs 6 till steg 4 på gymnasiet och vad som påverkar utfallet. Forskarna använde en databas med över 160 000 elevers data och valde ut 17 variabler som t ex kön, föräldrars utbildningsbakgrund, språkbakgrund, storstadsskola eller landsbygd, födelsedatum, hemspråk mfl.


Några resultat:

Flickor presterar högre betyg än pojkar.
Franska ger ofta ett lägre betyg än du studerar annat modernt språk.
Att studera många språk leder ofta till högre betyg.
Det är fördelaktigt att vara född sent på året, okt - dec.

Det sistnämnda förvånade så klart oss alla till en början, och det finns inget entydigt svar på varför. I många andra studier, t ex när det gäller idrott så har det visat sig vara en klar fördel att vara född tidigt på året.

En annan föreläsning från ett projekt vid Stockholms universitet handlade om utformning av muntliga uppgifter i språk. Vi presenterades för Ellis modell för uppgiftskonstruktion som vi tror kan vara användbar för alla språklärare. Vi passade på att tipsa projektets forskare om de chattprov som genomförs i spanska på Fäladsgården, som ligger mycket i linje med deras idéer.






Mvh

Andreas och Karin


















söndag 8 april 2018

Fotspor




När vi lärare varierar vårt undervisningssätt och tänker om, blir det ofta bättre. Vi är mer medvetna idag om att skapa kreativa lärmiljöer och att våra ungdomar behöver röra mer på sig. Appen Fotspor har allt detta! 
Genom vårt Erasmusprojekt DIDLE har jag lärt känna den norska appen Fotspor. Appen är framtagen av Nasjonalt senter for mat, helse og fysisk aktivitet i Norge. Med Fotspor kan du göra olika typer av vandringar och dela med dina elever. Fotspor är gratis och består av en webbsida och en app. Du skapar din tur på webben och följer den sedan i din mobil eller IPAD. Appen har fyra olika typer av vandringar, vilket gör att en kreativ person kan skapa lärandemiljöer i alla skolans ämne. Du behöver en devise med GPS-funktionen påslagen, men ingen datatrafik

På Fäladsgården har vi redan använt Fotspor på olika sätt både med elever och personal. 
Det finns fyra olika typer av Fotsporvandringar. 

Natursti: perfekt vandring då eleverna måste läsa kartan och ta sig till olika platser i rätt ordning. Först när du står på din post du har letat upp, så aktiveras nästa post på kartan.

Skattejakt: I denna vandring ger du elever ledtrådar som de ska hitta. Det är först när de hittat rätt som posten aktiveras. Jag gjorde en runda med hjälp av en bok Mördarens apa, och hittade ställen i Lund som jag kopplade ihop med platser i boken.

Åpne Poster är en fiktiv vandring i klassrummet. Man kan då lära sig att hitta i Paris eller London.  Alla poster är synliga och läraren lägger passande ljudfiler/bilder/texter  på tex franska eller engelska om olika platser i staden. Sedan gör eleverna en virtuell vandring. 

Historisk vandring visar alla poster på kartan, men innehållet i dem kommer inte fram förrän du går till posten.

Jag kan hitta hur många användningsområden som helst, kopplat till de flesta skolämnen.

Svenska: Använd en bok, som du vill få eleverna intresserade av att läsa.
Idrott och hälsa: Orientering där det inte går att hoppa över en kontroll
Biologi : växter och djur live utomhus
Historia: Slaget i Lund uppe på St Hans backar och vid Monumentet
Engelska: Vandringar i engelsktalande städer
Moderna språk: vandringar i Paris, Berlin, Madrid

Ja! Är du sugen på att testa så ligger det en runda uppe på Norra Fäladen med start framför St Hans gården. Vandringen heter Lärstig på Norr Öster/väster. Går du den rundan, lär du dig mer om vad som händer på de olika förskolorna och skolorna upp på Norr. Vill du testa att göra en egen, ligger länken till webbsidan här. Fotspor

Jeanette Rådh


fredag 30 mars 2018

Med kommunikation i fokus - chattprov i grupp

Lite av loven ägnas av några av oss till bedömning av elevernas senaste uppgifter. För de elever som ha spanska som språkval i årskurs åtta innebär det att de får sina chattprov kommenterade. Bakgrunden till chattproven är egentligen den aspekt i bedömningsmatrisen som talar om för oss lärare att vi ska bedöma elevernas förmåga att skriftligt interagera på målspråket; en förmåga vi tycker oss lättast överblicka i ett uppspelningsbart chattprov.

Det är bakgrunden, som sagt, och anledningen till att vi började med chattprov för fem år sedan, men sedan dess har vi fått många andra anledningar att fortsätta. Chattprovet är det prov eleverna ber ska återkomma och som så gott som alla elever beskriver som sitt roligaste prov.

För att förbereda sig inför provet planerar eleverna i grupp händelser som äger rum kring någon av de traditionella högtiderna i den spansktalande världen. Kanske firar de De dödas dag i Mexico eller går på La Tomatina i Buñol. Händelserna som de kommer fram till i grupp tänker de ut som en typ av pjäs där de alla har olika roller. Dessa roller skriver sedan före- och efterdagbok till högtiderna för att öva sig på att formulera sig kring händelserna. När de kommer till chattprovet gör de det i sina roller och sitter i tvärgrupper. De har då olika typer av händelser att berätta för varandra och kommer därmed igång med sin skriftliga interaktion.

I nästan alla tvärgrupper upplever vi det som att eleverna hittar trygghet och kommer igång med hjälp av de planerade händelserna under festerna. Ganska ofta glöms de dock bort efter en stund och spontana och roliga diskussioner på spanska uppstår om alltifrån musik- och matsmak till planer för framtiden och beskrivningar av resor. Det är i de ögonblicken proven får vingar och eleverna börjar fnissa och skriva fortare. Språket bär! På riktigt! Det är lika häftigt varje år att se hur tiden rinner iväg för dem under de femtio minuter de har på sig. Innan de sätter sig tror många av eleverna att inte kommer att ha något kvar att skriva om efter fem minuter, men i verkligheten måste nästan alla grupper avbrytas. Förvåningen är alltid stor när man säger att tiden är ute och elevernas egen bedömning är att det har gått en kvart.

Som lärare i ett kommunikativt ämne är det roligt att se att alla bedömda uppgifter inte måste ske individuellt. När man ska bedöma förmåga att kommunicera är det naturligt att det är just det eleverna får göra. De visar prov på olika typer av färdigheter. Några tar den drivande rollen och frågar och sammanfattar, andra broderar ut och är duktiga på att komma med stödjande kommentarer. Några får mycket stöd av de andras repliker, medan andra kommer med mer självständiga inlägg. Att ett av våra mer populära sätt att visa vad man kan också ger oss lärare tydliga belägg för elevernas språkliga strykor stärker vår vilja att tänka nytt och fundera över alternativ till traditionella redovisningsmetoder.




måndag 12 mars 2018

Skola för alla?

Jag lyssnade igår på tre korta radioreportage av Katarina Gunnarsson från SR Studio Ett. Temat var kunskapssyn och betygskriterier. Vi pedagoger kan nog alla känna igen problematiken med att konkretisera kunskapskraven.  I programmen kommer både utbildningsminister Fridolin, verksamma lärare och forskare och uppgivna föräldrar till tals.

Här följer ett axplock ur programmen:
Läraren Isak Skogstad är kritisk till betygsmatriserna. Han menar att de är omöjliga att tolka när det ibland bara skiljer på något ord och de värdeord som används är väldigt abstrakta. Tolkningarna kommer oundvikligen bli olika. Vi får ett likvärdighetsproblem.

Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, nyanserar bilden av kunskapssynen lite grann och säger att många föräldrar har gått i en skola där vi hade överbetonat värdet av “vetskap”. Idag är det andra förmågor som blivit viktigare. Faktakunskaper är en viktig bas, men för att kunna ta ställning och se samband så behöver man idag kunna göra en orsak-verkan-analys. Kunskapssynen har förändrats rejält över tid och idag ställs helt andra krav på de kunskaper och förmågor vi behöver utrustas med som redskap för att hantera världen.

En förälder beskriver att hon konstant hjälpt och stöttat sitt barn i olika uppgifter och vid ett tillfälle faktiskt löst situationen genom att göra uppgiften själv. Hon är docent i socialt arbete och har disputerat. Trots sin akademiska bakgrund nådde hon aldrig högre än betyget D på uppgiften hon lämnade in, vilket hon skäms lite över!

En annan förälder ger exempel på frågor och uppgifter som deras 12-årige son fick i läxa:
Resonera om en kvinnas otrohet i en novell utifrån sex olika moralfilosofiska perspektiv.
Hur har magnetism påverkat världsutvecklingen?
Inta olika perspektiv på hur mediala strukturer är uppbyggda.


Ur ett inkluderingsperspektiv är ju bilden som målas upp naturligtvis inte bra. Elever med välutbildade föräldrar har ett försprång då de kan få mer hjälp hemma, medan elever som kanske är nyanlända eller har föräldrar som saknar möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete missgynnas. Det blir inte en likvärdig skola för alla.
Fridolin bekräftar detta när han säger att många läxor skickas hem trots att de inte borde skickas hem.

Jag tänker att vi alla känner igen oss i bilden som beskrivs. Förändring av ett betygssytem är dock inget som sker omedelbart. Fridolin meddelar att det ska tillsättas en utredning om förtydligande av betygskriterierna. Tills dess får vi försöka stötta våra elever så gott vi kan.

Hur ska det gå till undrar vän av ordning?

Genom att vara tydliga i de uppgifter vi delar ut.  
Dela endast ut läxor som är repetition av det vi arbetat med på lektionerna.
Visa elevexempel så eleverna tydligare kan se exempel på lösningar av den uppgift de håller på med. Här ges också möjlighet att diskutera olika kvalitetsnivåer och belysa skillnader i kvalitet.
Kan vi lägga en kolumn bredvid kunskapskraven med en kort text som beskriver ett konkret exempel på en arbetsuppgift där man visar upp respektive krav?

Vill du lyssna till hela reportagen finns de på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=8981&artikel=6900005

Det kan vara värt 30 minuter!

/Andreas H

tisdag 6 mars 2018

Ny lärmiljö i praktiken


Nu börjar våra elever använda sig av de nya lärmiljöerna. Här i sal 30 där en grupp elever från årskurs åtta får en tillfälligt hemklassrum under tre dagar där de under projektsamarbetet med ESS arbetar med att programmera modeller av protoner som i 96% av ljusets hastighet färdas mot en roterande skiva av wolframsten. 
Skärmarna fungerar både som ljuddämpare, avskärmning och whiteboard. Ståbordet och sittpuffen blir sköna och omväxlande arbetsplatser i ett projekt som innebär arbete nästan uteslutande framför dataskärmen. 






torsdag 8 februari 2018

Vad gör mediet med våra tankar?


Just nu på Fäladsgården bekantar sig alla våra nior med den svenska litteraturhistorien på olika sätt. Vi pratar om ett antal välkända svenska författare och läser texter som de skrivit. Vi tittar på genrer, rimställningar och symboler i texterna. Allra mest pratar vi emellertid om tiden som författarens levde i och hur det påverkar vad de skrev och hur de skrev. Genom att prata om levnadsförhållanden från 1700-talet och framåt och hur de påverkar sättet att tänka får många elever många aha-upplevelser. Vi funderar på hurdant Sverige var när det var ett land som många människor utvandrade ifrån, vi tänker på vad det gör med ett samhälle när det är tillåtet med våldtäkt inom äktenskapet, och vi funderar på hur det påverkar ens tankar att leva under något av Världskrigen. 

Arbetet med litteraturhistorien ska avslutas med ett prov där eleverna får texter av de olika författarna och med hjälp av språket, genren och innehållet i texten ska gissa sig till vem som kan ha skrivit texten. Motiveringen är i sammanhanget naturligtvis viktigare är namnet på författaren. 

Innan vi har kommit så långt ska eleverna lämna in en film av ”draw-my-life”- typ. Eleverna ska tänka sig in i huvudet på någon av de kända litterära karaktärer som finns bland författarnas alster. Filmen är ett berättande i första person och sättet att berätta historien är hämtat från deras egen medieverklighet. Bland de you-tubers som har många följare är det mycket vanligt att presentera sig själv och sitt liv genom att bjuda på en ritad berättelse för att förklara var man befinner sig i livet.  Formen är alltså mer välbekant för dem än för många i en äldre generation, och för många är det ett självklart sätt att återberätta ett liv.





När de karaktärerna man ska berätta om har levt i en annan tid och verklighet, med andra tankemönster och möjligheter att förmedla sina tankar och känslor, uppstår intressanta tankar kring hur tankesätt påverkas av ens möjligheter att förmedla dem. Krockarna mellan tiden vi lever i nu med dess stora omfång av kanaler ut i världen och den mer begränsade värld de litterära karaktärerna levde i blir tydliga. Frågor om hur de hade berättat om sig själva inför en stor publik uppstår och sällan blir det så tydligt som då att det historiska och kulturella sammanhanget påverkar det som skrivs och tänks. 

Att några av de författare som har påverkat hur vi ser på tiden de levde i är något som är viktigt att fundera kring. Än viktigare är det naturligtvis att inse att den litteraturhistoria och de sammanhang vi diskuterar inte är något som bara hör till en enskild epok eller ett avslutat skede. Hur och vad vi tänker är avhängigt de informationskanaler vi väljer. I en tid när alltfler inte bara konsumerar olika typer av media utan också deltar som producenter blir diskussionen om demokrati och källkritik viktigare än någonsin. 

Det är mycket spännande att få var med om fusionen mellan ett äldre innehåll och en nyare form, och ett privilegium att själv tvingas till att fundera över de riktigt stora frågorna kring sin egen verklighetsuppfattning, identitet och utveckling. 

onsdag 7 februari 2018

Lathund för internationella digitala samarbeten



Lathund för internationella digitala samarbeten

Engagemanget bland elever är alltid större när vi möter riktiga mottagare. Detta är något alla lärare på Fäladsgården strävar efter. Är du intresserad av att starta internationella samarbeten, så kommer här en väl utprovad arbetsmetod baserad på forskning i digitala möten.

Lathund för digitala möten

I planeringsfasen bör man som lärare tänka på att dela upp arbetet i två olika delar;

En asynkron del; dvs uppgifter man gör i klassen när det passar, samt en synkron del; dvs uppgifter vi gör tillsammans med vår vänklass vid samma tidpunkt. Dessa två olika typer av möten behöver planeras väl för att fungera optimalt. 

I DIDLE-projektet, som beskrivs i tidigare blogginlägg, har vi hittat en välfungerande arbetsmodell. 
Steg 1-3 har fokus på att eleverna lär känna varandra. Detta arbete sker helt asynkront.

  1. Eleverna spelar in små korta filmer där de presenterar sig, berättar om en svensk kändis samt vad de känner till om sin vänklass land, språk och kultur. De får samma material av sin vänklass. 
  2. Nästa steg talar de in tungvrickare och skickar till varandra. Dessa frambringade många spontana skratt när Fäladsgårdens elever lyssnade och testade: Prova själv! Fem flade flødeboller på et fladt flødebolle-fad eller Ibsens ripsbusker og andre buskevekster.
  3. Efter det ska de lära känna varandras städer. Eleverna använder GPS-appen Fotspor för att göra geografiska rundor till varandra. Fäladsgårdens elever gick runt i centrala Lund och lärde sig bland annat att Vita Huset i Washington D.C är en förebild för Universitetshuset i Lundagård, och detta lärde de sig av de norska eleverna på norska.
Nu är det dags för ett första synkront möte.
Mötet blir spännande och samtalen flyter på mycket bättre efter att de har sett varandras presentationer, kändisar, städer och lyssnat på varandras språk.

Nu till nästa del i arbetet, som sker asynkront. Här är litteraturen i fokus.Vi väljer en roman som finns på båda ländernas språk och läser romanen eller ett utdrag av den. Ibland tittar vi närmare på varandras språk i ett kapitel, ibland är det inte aktuellt.

När boken är utläst väljer elevernas en karaktär i boken och börjar skriva sin egen berättelse ur sin karaktärs perspektiv. Detta är en mycket populär genre bland ungdomar sk. fanfiction. Eleverna skriver och delar sina texter i google dokument.

När deras fanfiction-berättelser är färdigskrivna, så delar eleverna sina fanfiction-texter med sin vängrupp i det andra landet och de börjar läsa varandras berättelser. Att läsa på ett annat språk är svårt, men de känner väl till historien och har själv skrivit en egen fanfiction, så med hjälp och stöd av varandra, så tar de sig igenom textmassan.
Nu är det dags för det andra synkrona mötet
En elev är redaktör och en annan sekreterare i varje land. Via chatten på google dokument, , Snapchat och appear.in diskuterar de fram vilka delar de vill behålla och vilka de vill stryka och skriver sedan ihop sina texter till en ny helhet. Imponerande färdighet! I detta möte blir det mycket fokus på ord och formuleringar, för att det finns ett behov av detta.
När ni har kommit så här långt i ert internationella samarbete har eleverna redan lagt till varandra på Snapchat och Instagram och fortsätter sin konversation där.


Jeanette Rådh