tisdag 31 januari 2012

Can you hear me in the back?!

Klockan är 15.24, jag och Åsa har som vanligt perfekt tajming och anländer samtidigt till parkeringen utanför Fäladsgården. Det är den 31 januari, solen lyser och det är -2 grader ute men känns som -20. Vi hoppar in i bilen och kör mot Malmö. Knappnålen är släppt på Centrum för Pedagogisk Inspiration. Jajamen, här slår vi på stora trumman! Ni förstår, centrum för pedagogisk inspiration, hur bra låter inte det?

Jag åker faktiskt helt förutsättningslöst mot Malmö. Vi ska på en kurs om hur Google Docs kan användas som hjälpmedel i formativ bedömning. Om jag känner min kollega Åsa rätt så har hon följt föreläsarens blogg slaviskt den sista tiden, klickat runt och skapat färdiga strukturer på google docs samt kommit på en idé som hon vill förverkliga. Jag själv är inte riktigt så förberedd... Visst, jag är ett fan av google och det mesta som de gör. Kalender synkade så jag jämt kan nå dem, delade kalendrar med sambon, en grym mail, google maps (som förövrigt hjälpte mig hitta fram till rätt ställe i Malmö idag) och vi får inte glömma youtube. Just google docs däremot har jag ännu inte utforskat så mycket.

Vi parkerar bilen, jag travar iväg åt det hållet jag tror att det är (jag skulle ha tittat en gång till på google maps) och Åsa hänger på. Efter ett par minuter inser vi att vi har gått åt fel håll och eftersom Åsas öron börjar anta en sjukligt vit färg i Malmös berömda blåst så vänder vi och rusar in närmsta port. Efter lite hjälp från snäll cafépersonal så hamnar vi till slut rätt, och i tid.

Kursledaren Camilla Lindskoug sätter igång och förklarar enkelt hur hon arbetar. Hon nämner vid ett tillfälle "Ungefär här brukar folk säga: Men guuud vilken tid det här måste ta!" Jag känner inte alls samma sak. Jag känner tvärt om, vad mycket tid det här måste spara! Vi sitter med så mycket olika system just nu att jag är alldeles kollrig i huvudet. Plattformar, mailadresser, frånvarorapportering, IUP-verktyg, you name it. Jag vill ha de enkelt just nu!

Plötsligt väcker Camilla mig ur min utopia-slummer med orden: "ja, ni kan väl presentera vad ni har förberett för uppgift ni vill använda google docs till." Aha - jag visste att jag skulle ha läst mailet mer noggrant. Men, och här kommer det bästa, ur min google-utopia-dröm har det grott fram en hel del idéer. Jag vill kunna kommentera niornas låtprojekt mer kontinuerligt. Ge dem feedback kopplat direkt till ljudspåret. Jag vill att deras låt ska bli ett levande dokument under de veckor de jobbar med det projektet. Kan google hjälpa mig med detta? Säkert, på ett eller annat sätt. Jag har inga svar just nu men massor av idéer. Nya möjligheter, upp-och-ner-vända klassrum, gå mot strömmen, göra vad jag vill.

Jag sitter kvar ganska länge efter kursens slut, vill absolut inte gå över gatan till Willys och handla middag. Jag vill leka mer med min bästa vän datorn ett tag till. Till slut får jag ändå ge upp och packa ihop. Åsa var såklart kvar när jag gick...

1 kommentar:

  1. Underbart att läsa din entusiasm! Det är klart att vi ska dit, till utopia! Vi är ju nästan där! Känner som du, här finns möjligheterna!

    SvaraRadera