Första “självklara” frågan från Ruben Puentedurasi morse var Vilken modell har ni för formativ bedömning? Tystnad! Ingen av oss i rummet hade ett enkelt svar på den frågan.
Visst vet vi vad formativ bedömning innebär och vi utför det hela tiden, men någon vetenskaplig modell är vi inte medvetna om att vi använder. Vi strävar efter att vår verksamhet ska vila på vetenskapliga grunder och när sedan RP fortsätter med att plocka fram den ena modellen efter den andra för hur man kan arbeta och tänka kring verksamheten ser jag hur praktiskt det blir. Man får redskap att använda för att tala om det vi gör. Det förenklar tänkandet och hjälper oss att samlas, att dra åt samma håll. Det ger tyngd åt det vi gör och jag tror att vi blir tryggare.
De modeller Ruben använde sig av sedan under samtalet kräver tid att sätta sig in i.
( se Modellerna) här) Han utgick från dem och talade sedan oavbrutet i nästan en timme. Det var mycket i dem som fick igång mina tankar. (Vad betyder detta för franskan? Ska eleven träna alla förmågor i ett och samma ämnen? Nej, det måste vara helheten som gäller...) När jag lät jag tankarna vandra iväg tappade jag dock snabbt tråden . Tack vare modellerna kunde jag ändå hitta tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar