Digital litteracitet - MIK

MIK står för Medie- och informationskunnighet. Jag har påbörjat att läsa i följande publikation från UNESCO Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen

Definitionen ovan hade Bonnie Stewart med i sin presentation och den tål verkligen att läsas långsamt och noga. I en hänvisade publikationen står sår det i inledningen av del 1:

I artikel 19 av FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter slås det fast att ’Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.’ Medie- och informationskunnighet (MIK) rustar medborgarna med de kompetenser som behövs för att söka och till fullo använda denna grundläggande mänskliga rättighet. 

Jag känner att jag bara vill läsa mer om MIK och jag hoppas detta kan vara det jag får presentera och vi tillsammans workshoppa på studiedagen vi i eftermiddag ska börja planera.

Två till godbitar från publikationen som tål att titta igenom långsamt:

Och blomman

Spåret jag valt igår och som jag skriver om här hade titeln Digital Litteracitet och under förmiddagen fick vi lyssna på Bonnie Stewart. Hon visade bland annat de två bilderna nedan. Den översta ska visa på de stora förändringarna utbildning genomgår. 

Pilarna går åt båda hållen men hon presenterade det som att vi går från att utbildning sker i ett slutet system till ett mer och ner öppet och det ser vi ju på Fäladsgården. Alla våra planeringar och mycket av elevernas arbeten ligger öppet. Kunskap menade hon har varit begränsad medan den nu flödar och den sista pilen menar att utbildning går från att ha ett allmänintresse till att få mer och mer marknadsintresse. Utgångspunkt för Stewarts bild är läget i Canada men vi kunde alla hålla med om att vi går genom samma förändring i Sverige. 

Jag tycker den är mycket viktig för oss att ta ställning till och prata gemensamt om vad det innebär för oss inom utbildning. En första uppgift kan vara att lista möjligheter innebär detta och vilka begränsningar eller faror innebär det?

Bonnie Stewart pratade mycket om lärande i nätverk och den digitala identiteten. Det är där elevernas största lärande kommer att pågå och det blir därför vår uppgift i skolan att också låta vår utbildning pågå där, i nätverken. Listan ovan visar en sammanfattning om vilket kunnande (litteracies) man behöver för ett lärande i nätverk. Detta är alltså Bonnie Stewarts lista. Den längre upp är från UNESCO. Läs och fundera över om du håller med och vad det innebär om vi inte går från vänsterlistan till högerlistan? Klarar de det ändå? Mer om varför och hur får vi diskutera framöver. Jag kan inåt greppa det tillräckligt efter detta första informationsflödet kring digital litteracitet som jag utsatts för men som sagt, förhoppningsvis kan vi påbörja fördjupad förståelse för detta på studiedagen. 

Slutligen måste jag påpeka, precis som Bonnie också om och om igen gjorde, att behovet av att vi utvecklar elevernas och vår egen digitala litteracitet inte ska ersätta arbetet med att utveckla elevernas litteracitet. De måste ha både och. Vi diskuterade i vilken omfattning litteracitet är en utgångspunkt för digital litteracitet eller inte utan att få fram ett enkelt svar, naturligtvis, men det känns mycket viktigt att även diskutera detta framöver.

Puh! Efter föreläsningen fick jag en jobbig känsla av att jag inte riktigt förstod om allt detta som presenterades var något nytt eller om jag ska köra på. Jag har fortfarande en känsla av att jag inte riktigt fattar men nu tror jag jag vet vad det är jag inte greppar. Alla förmågorna i listan längst upp från UNESCO är mycket mer komplexa än jag tidigare låtit dem vara. Jag tror inte jag tänkt på hela kedjan kring hur utvecklar man dem, vad målet är med att de behärskar dem och vad som händer om eleverna inte har dem. Jag tror vi behöver ta dem en och en och klura tillsammans på hur vi jobbar med detta i de olika ämnena.