onsdag 1 november 2017

CanSat - En satellit på burk

Var på en riktigt bra tvådagars kurs som skulle resultera i en burk med sensorer som kan kastas ner från ett högt hus eller släppas från en ballong eller drönare. All data från burken skall loggas i realtid på datorn så kommunikation mellan burk och dator måste lösas.
Kursen hölls av personer från NAROM som är ett norskt utbildningsställe för rymden. De håller också i det nordiska samarbetet för projektet CanSat som är en Europeisk tävling för högstadie, gymnasieelever i Europa. Kursen var helt avgiftsfri och hölls på Tom Tits i Södertälje. Vilket inspirerande ställe att ha en sådan kurs på.


Vi fick löda på motstånd, kondensatorer, olika sensorer och ett kommunikations chip på ett kort som sedan kan sättas ovanpå ett vanligt Arduinokort. Arduinokortet behöver sedan programmeras för att kunna få mätdata från sensorer och sedan kunna skicka detta vidare till datorn för analys.
Skärmavbild 2017-11-01 kl. 18.35.21.png


Allt detta gick bra och var riktigt roligt. Visst uppstår många problem men det löses efterhand.


Skärmavbild 2017-11-01 kl. 18.35.02.png
Här en stolt byggare av burksatelliten som straxt skall kastas ut från fjärde våningen!


Kursen kombinerar både det praktiska byggandet med programmeringen av Arduino kortet. Men vad skall man mer kunna göra?
På det här sättet kan man själv tillverka olika sensorer som man kan använda sig av i olika skolämnen.
Genom att använda en höjdmätare kan man få fallhastighet i fysiken. Kombinera olika värden som man senare skall analysera som exempel temperatur kopplat till solljus.
Väderstation som lägger ut värden på internet! Mätningar av luftens gaser beroende på vilka sensorer man har.
Mäta avstånd mellan två stationer genom att använda sig av en accelerometer för att åka sträckan med tåg. Detta kräver mer matematik och passar bra som utmanande uppgift i gymnasiet.
Genom att kortet bara kan hantera ettor och nollor så är det perfekt att introducera det binära talsystemet och då likheter och skillnader mot vårt vanliga decimala talsystem.


Det skulle vara roligt att få en grupp elever att samarbeta i ett bygge av en sådan här burksatellit och sedan få möjlighet att vara med i tävlingen. Då får gruppen åka till Norge för att mäta sin burk mot andra i norden. Har man en bra burk så kan man sedan få åka ut till något annat land och tävla mot europeiska lag. Men det viktigaste är ändå gruppen som måste samarbeta i planering, bygge, testningar och programmering för att få en så bra burk som möjlig.


Mycket nöjd kursdeltagare

Anders

Skolforum 2017 i Stockholm

När jag ändå skulle upp till Södertälje på en teknik kurs så passade jag på att gå en dag till Skolforum i Stockholm.
Mässan var inte så stor som den brukade vara tidigare och inte heller så många utställare. Antar att SETT Syd har tagit en del utställare som var samtidigt i tiden fast i Malmö.
De två föreläsningarna som jag gick på var desto bättre!

Först ut var Mikael Tymald som berättade och visade hur han introducerar programmering i matematiken och hur man kan göra gemensama projekt med andra ämnen.
Tanken är att man skall ganska snabbt göra ett spel och där kommer man att behöva kunskaper i koordinatsystem för att placera ut de bilder som skall finnas med i spelet. För att kunna räkna ut avstånd mellan olika bilder behövs kunskap om Pythagoras sats. För att kunna spela spelet behövs ju en handkontroll och den gör man sjäv i tekniken och använder ett MakeyMakey kort. Här kan även bilden komma in för design av handkontrollen.
Så tänket var att använd programmeringen från matematiken som hjälp i andra ämnen. Finns det uppgifter som behöver lösas i NO eller SO så be matematiken om hjälp för beräkningar eller simuleringar.
Han har även gett ut en bok som förklarar hur man gör och har en webbsida där all programmering sker så kan kan göra detta på vilken device som helst.
En del av pedagogiken är att inte visa för mycket så att eleverna behöver hjälpa varandra och att han visar upp kod och program som eleverna i gruppen har gjort för att diskutera olika lösningar av programmeringsproblem.

Nästa var Patrik Gustavsson som pratade om hur man får bra klassrumsdiskussioner genom att använda rika problem och någon form av mentometerknappar.
Genom att först ställa en fråga som eleverna enskilt skall ta ställning till för att sedan låta eleverna diskutera detta i små grupper där alla skall kunna föra gruppens talan och sedan ha en klassrumsdiskussion. Han har forskat på hur man tar fram bra frågeställningar för diskussionen samt att titta på olika sätt att ställa frågorna på. Bra är om det finns flera giltiga alternativ till frågan och att eleven måste själv motivera varför den valt sitt alternativ. Jämför med Magnus och Brasse där en skall bort. Genom att ha dessa alternativ så får man automatiskt en matematisk diskussion inom olika begrepp i ämnet.
Här finns en förbättringspotential för de digitala läroböckerna att inte bara ha frågor och svar utan en uppsättning av dessa frågor som läraren ha tillgång till och kan ta fram vid behov.

Detta är något som jag tycker att vi kan hjälpas åt på skolan och utveckla.

tisdag 29 augusti 2017

Alla våra språk

Läsåret 2017/2018 tar Fäladsgårdens engelsklärare, i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds Universitet, steget in i ett forskningsprojekt med titeln "Flerspråkiga praktiker- en resurs i engelskundervisningen?". Bakgrunden är kort att vi kanske ska utmana våra  traditioner och föreställningar om  hur vi kommunicerar med eleverna på våra lektioner och hur språket används i våra läromedel och övrigt material. Nästan uteslutande använder vi svenska när engelskan inte räcker till. Helt naturligt när våra lärare till övervägande del talar just svenska. Men kan det vara så att våra elever med andra modersmål missgynnas av denna praktik och hur kan man utnyttja flerspråkigheten bättre?

På Fäladsgården talas omkring 25 olika språk och det är det som gör vår skola intressant för forskarna. Det som gör det hela extra intressant är att projektet anknyter till vårt arbete för att inkludera alla elever.

Vi har även noterat att när det gäller resultaten på nationella proven i både årskurs 6 och 9 så kan man se ett visst samband mellan elevernas modersmål och deras resultat på nationella proven i engelska.
Förhoppningsvis kan vi genom deltagandet i projektet få nya kunskaper och metoder för att ytterligare stärka inkluderingen och undervisningen så vi kan lyfta de elever som kämpar med språket. Lärdomarna från projektet kommer att bli användbara för lärare även i moderna språk.

Om du vill läsa mer om forskningsprojektet hittar du ytterligare information här.

/Andreas

fredag 18 augusti 2017

Teknikkonferens hos Teknikföretagen

Vad vet elever om tekniska yrken?


Teknikföretagens arbetsgivarorganisation är arrangör för denna konferens med syfte att inspirera lärare att möta framtidens utmaningar och kompetensbehov. VD Amelie von Zweigberg talar om skiftet från att företag helt på egen hand tagit fram en produkt till att man numera samarbetar om olika delar i en produkt. I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka.

Den snabba digitaliseringen är en av de största utmaningar att möta. Alla jobb kommer att kräva digitala verktyg i någon form, alla behöver inte kunna allt i den digitala tekniken men alla behöver känna sig bekväma med den.

Hur möter vi då upp det stora och relativt nya kompetensbehov som finns och hur ska skolan arbeta för att bidra till detta? Det finns en stor efterfrågan på både kvalificerade yrkesarbetare och på ingenjörer och andra med akademisk utbildning. Alla kommer att behövas och ändå är antalet sökande till tekniska utbildningar lågt, såväl till yrkesförberedande som till högskoleförberedande. Undersökningar visar att barn och ungdomar känner till ganska få yrken, de flesta elevgrupper lyckas nämna runt 20 yrken (10-åringar) och frågar man 19-åringar kommer de inte mycket högre (23 st). Vi ställde samma fråga till våra elever i åk 7 och fick ungefär samma antal. Kunskaper om yrken måste bli bättre och elevers (och vuxnas) föreställningar om yrken inom industrin måste utmanas.
Zweigberg nämner också att underhållsyrken ofta har låg status trots goda villkor som frihet att utforma sin egen arbetssituation samt goda villkor ekonomiskt.


Tjejer och teknik


Det är också tydligt att det fortsatt är få tjejer som väljer tekniska utbildningar. Andelen kvinnor i teknikföretag ökade under 1900-talet men man ser ingen ökning de senaste 20 åren. Tittar man på på gymnasievalen ser man att tjejer gärna väljer naturvetenskapligt program som är helt och hållet högskoleförberedande och brett medan väldigt få väljer tekniska utbildningar.
Vad är det då som gör att tjejer intresserar sig för teknik och skiljer sig dessa anledningar från de som intresserar killar?

I de enkätsvar som Li Ljungberg från Teknikföretagen har tittat på nämner att flickor som är intresserade av teknik ofta
  • vill arbeta för att förbättra samhället
  • vill hjälpa andra människor
  • är miljöintresserade


Killars anledningar är däremot snarare att de
  • ser sig som tekniska och sportiga
  • vill jobba med programmering, utveckling och högteknologisk produktion
  • vill få en bra karriär och tjäna mycket pengar


Kan vi öka andelen tjejer till tekniska utbildningar genom att styra syftet med teknikämnet mot frågor som rör samhälle, miljö och individens villkor? Här måste vi lärare vara medvetna hur vi presenterar ämnet och olika uppgifter.
Li nämner också uppmuntran i tidig ålder, fler kvinnliga ansikten utåt samt mer marknadsföring riktad till tjejer.
Ett exempel på ett kvinnligt ansiktet som når många ungdomar är programserien Therese testar teknik där Therese Lindgren, känd och populär bloggare och systemvetare testar och visar olika tekniska produkter.


Att gå en 3 årig naturvetenskaplig utbildning utan att gå vidare är att komma in i 7Eleven träsket.

På fredagen så besökte vi IBM.

Även här så tryckte de på att elever skall få mer teknisk utbildning och då även ett fjärde år på gymnasieskolan. Man behöver inte vara högskoleutbildad för att få arbete utan det kan räcka med fyra år på gymnasiet.
Arbetet på IBM har blivit mycket mer kundcentrerat och för att lyckas snabbt med projekten använder de sig av en metod som kallas Design Thinking. I alla projektgrupper strävar man efter största möjliga diversitet av personer och detta för att få fram så många olika synsätt på ett problem eller lösningar. De använder sig då av en öppen kreativ arbetsmiljö med mycket postitlappar för att fånga idéer. Underskatta aldrig en postitlapp!


Att ta med till skolans värld är vikten av att få alla i en klass förstå att de kan bidra med idéer och att detta är mycket viktigt. Det är dåligt att två kompisar samarbetar för de är ofta för lika!
Skolan bör förmedla att många olika kompetenser är värdefulla och inte lägga någon värdering i vilka som är bäst.
Vi behöver skapa kreativa lärmiljöer där elevernas kan samarbeta på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Metoden Design Thinking där man hela tiden följer flödet:


Vad är problemet? ⇒ Varför är det viktigt? ⇒ Fungerar det? ⇒ Hur löser vi det? ⇒ Hur gör vi en prototyp / produkt av detta? ⇒ Fungerar det? ⇒ …..(tillbaka osv)


Eftermiddagens föreläsning handlade om hur blir man kreativ? Vad har alla Nobelpristagare gemensamt? och kan man lära sig att bli kreativ?
För att kunna vara kreativ krävs tre saker.
  • Förmågor, att man kan sitt ämne
  • Resurser, att man kan testa sina idéer
  • Motivation, förmågan att vara uthållig.
För skolan så krävs mer resurser (tid, material) så att eleverna mer kan testa sina idéer och att man kan inspirera eleverna att vara uthålliga i arbetet. Viktigaste för motivationen är att man har roligt eller i alla fall känner att det är värt ansträngningen. Sedan måste det vara helt ok att misslyckas om och om igen! Flera elever med olika förutsättningar har bättre möjlighet att hitta bättre lösningar än de grupper som är lika.
Mycket viktigt att lyfta fram allas olika lösningar och att alla är bra för då får man fram fler utgångspunkter för att kunna köra varvet en gång till och då hitta ännu flera lösningar!

Anders och Lars

måndag 12 juni 2017

Arkitekten och statistikern

I fredags träffade jag arkitekten Bodil Bøjer för att prata om lite idéer och möjligheter inför uppdraget att göra om ett par av våra klassrum på Fäladsgården till läsåret 2017/18. Bodil har arbetat i en dansk arkitektfirma där hon haft flera uppdrag att göra om lärmiljöer på skolor och bibliotek. Det var verkligen mycket intressant och givande att diskutera vilka olika möjligheter det finns. Det jag tar med mig mest från mötet är idéen om att klassrummet inte behöver ha trettio sittplatser. Ett klassrum behöver inte ha några sittplatser alls utan kan vara en miljö för laborationer, skapande, innovation och forskning. Om vi har tio klassrum med traditionella bänkar och sittplatser så kan gott ett vara utan. Vi diskuterade också vikten av rätt belysning, något jag inte har funderat så mycket kring ännu men känner att det är dags att läsa på mer kring. 
aaeaaqaaaaaaaacjaaaajdixzthhzmvjlwrizgetngvhyi1hoge1ltm0mjkwmtmzmzq0za 
I dag, måndag, gästades Fäladsgården av Staffan Landin. Staffan höll en föreläsning kring ämnet Läget i världen och visade på att mycket av det som vi tar som sanning, fakta som vi matas med från olika medier, inte alltid är hela sanningen, och vikten av att förstå, granska och ifrågasätta den fakta som presenteras för oss. Ofta tycker jag att den bästa lärmiljön är utanför skolans fyra väggar och fasta ramar. Men ibland är det helt enkelt mer praktiskt om världen utanför skolan kommer till oss, som idag. Och förhoppningsvis blev de flesta av eleverna lite mer nyfikna på det där med statistik, och nyheter och debatt efter Staffans föreläsning. 
staffan-landin

torsdag 11 maj 2017

yogabollar och krukväxter

I tredje avsnittet av kreativa podden pratar Cissi och Tea om hur eleverna vill utforma och möblera sina klassrum. Krukväxter och yogabollar, kan det va nåt?




Läs vidare om effekterna av yoga-bollar som sittplatser här

torsdag 4 maj 2017

Avdramatisera och kör!!

Efter två dagar på SETT vet vi att vi är på rätt väg gällande skolan i en digital värld. Till viss del är vi långt komna men i andra avseenden är vi fortfarande i startgropen.

En av föreläsningarna kring digitalisering hölls av Skolverket och det var intressant att höra Jessika Paulsson och Marie Tängdén prata om de nya skrivningarna i läroplanen. De pratade om vilka implementeringsinsatser de har med bland annat kommentarmaterial, diskussionsunderlag, stöd för lärare och kompetensutveckling. Vi tycker det är intressant att de väljer att allt detta är frivilligt. Hur kan skolan runt om i landet då bli likvärdig? De hade inte riktigt något bra svar på detta. Däremot ville de gärna rekrytera oss som undervisningsråd inom digitalisering.

Mässan var full av robotar, men det måste fyllas med pedagogik. Det är lätt att skolor köper in en massa häftiga och roliga tekniska prylar utan att riktigt ha en pedagogisk tanke bakom. Här känner vi att vi har börjat i andra ändan genom att inventera vårt behov och vilka mål vi har med programmering. Alla barn och ungdomar på Norra Fäladen ska få samma möjligheter till programmering oavsett vilken förskola och skola hen går på. Denna plan påbörjade vi tidigare detta året och fylls nu på med nya tankar och idéer.

En annan stor del av föreläsningarna gällde att öka samarbete ämnes- och åldersöverskridande med storyfication. Storyfication är ett
storylineinspirerat arbete med gamification som drivkraft, ett tematiskt arbete i en digitaliserad värld som är integrerat i alla ämnen för att öka motivation och måluppfyllelse. För att få arbetet på riktigt så dokumenteras allt arbete på en öppen blogg.
Detta är “på riktigt” då allt arbete dokumenteras i en öppen blogg.

Men ett stort MEN. Mycket av digitaliseringen kostar och det är mycket viktigt att lärarna får de medel till inköp av material, robotar, kurser på nätet och annat de behöver. Helt klart kan man komma ganska långt utan extra resurser men skall man säga att man är en digital skola så behövs pengar. Lite exempel på kostnader. 12 st programmerbara robotar ca 16 000 kr, ett års abonnemang för en åk 4 klass i programmering på nätet 2600 kr, 3D skrivare 10 000 kr och en drift på ca 2000 kr per år. En klassuppsättning (30) arduinokort med tillbehör ca 25 000 kr. Klassuppsättning Micro:bit kort med tillbehör för mellanstadiet ca 20 000 kr. Det var ett sådant kort som alla elever i åk 6 fick i England för att lära sig programmera!

Till slut vill vi ge er några inspirerande citat:

Ineffektivitet skall göra lite ont!
Cirkelträning i matematik!
Undervisningen kan ALDRIG utformas lika för alla.
Ta mer plats i klassrummet! Men gör det digitalt!
Dynamisk mindset är en framgångsfaktor i skolan
Jag kan inte det här ÄNNU!
I have not failed. I´ve just found 10 000 ways that won´t work.

Tre fullständigt nöjda och fullproppade lärare pustar nu ut!
Anders Karlsson
Marie Vipfors
Linda Mårtensson

fredag 31 mars 2017

Readmeconf

Readmeconf i Malmö för fjärde året i rad. Jag blev både rörd och berörd. Det fanns så många bra och intressanta föreläsare. Några exempel är Gina Ionescu, huvudperson i "Jag är Gina", en migrants historia; Chris Schenlaer, före detta kulturchef i Lund; Katia Wagner, författare till "Pojkarna och de ensamma poliserna; Gloria Ray Karlmark, som på 50-talet lyckades studera på den rassegregerade skolan "Little Rock Central Hihg School" i Arkansas samt illustratören Jimmy Wallin, som tecknade fantastiska bilder från föreläsningen. Två av bilderna finns att beskåda i sal 43 samt kanske även i biblioteket. Skickar med klipp från dagen.

Klipp från dagen finns att se på Readme på Facebook.

/Alexandra

lördag 11 mars 2017

Kreativ pod ep2 - Det handlar inte om okreativ lärmiljö.

I andra avsnittet av Kreativa podden ska Cissi och Tea följa upp förra veckans utmaningar, hur gick det med katedern egentligen? Och så pratas det om digital lärmiljö. Och Tea menar i början av avsnittet att det också ska handla om okreativ lärmiljö, men så långt hann vi inte, så det spar vi till en annan gång.

söndag 5 mars 2017

En kreativ podcast



I första avsnittet av Kreativa podden diskuterar vi möbleringen i våra klassrum och dilemmat med placering. Cissi berättar om den magiska katedern i sutterängvåningen. Dessutom ger Cissi och Tea varandra varsin utmaning till nästa vecka.

Lyssna på avsnittet här. 


Du kan lyssna/prenumera här

onsdag 1 mars 2017

Okreativ lärmiljö

web-hets_001_-kopia
Varför vill vi ha en kreativ lärmiljö i skolan idag? Svaret är tämligen enkelt. För att vi inte vill ha en okreativ lärmiljö. En av mina allra första pedagogikföreläsningar som jag satt på, hösten 1998 på Artisen i Göteborg, diskuterade vi pedagogiska ytterligheter. Allt från “Caligula” från Hets till John Keating i Döda poeters sällskap. Den fysiska miljön i de båda klassrummen är lika, men den psykiska miljön så olika. Också vi pedagoger är en viktig förutsättning för att lärmiljön ska vara kreativ, oavsett om vilka möbler som står i våra klassrum.
dps-2

Veckans spaning med fokus på kreativ lärmiljö är behovet av att kunna sitta flera elever vid en och samma dator. På min skola har alla elever en egen laptop, men i vissa situationer (den här veckan; videoredigering i grupp) uppstår behovet att att kunna samlas kring EN skärm. Det finns pytte-projektorer på marknaden som kanske kan vara ett bra hjälpmedel, framförallt för att använda i grupprum.
Veckans tankeställare är: Varför har jag möblerna stående som jag har i det/de klassrum jag undervisar i? Vad skulle jag kunna vinna på att möblera på ett annorlunda sätt? 

Öva din självkontroll och hjälp miljön!

Jag har spenderat mina lovdagar på ett engelskt universitet, University of Kent i Canterbury.
När jag är här, så har de flesta studenter reading week och de är oerhört pressade över sina essays som ska skrivas. Jag förstår snabbt att problematiken att hitta fokus är lika aktuell bland universitetsstudenter i England, som bland våra högstadieelever på Fäladsgården.  Snackisen bland studenterna på biblioteket är appen Forest.” Forest your phone! ” hörs lite överallt. Jag blir nyfiken och testar!  Denna app ska jag introducera på hemmaplan.

Gör så här! Ladda ner appen Forest. Den hjälper dig att hålla dig ifrån sociala medier samtidigt som du gör en insats för miljön. Den finns både i en gratis- och köpversion.

Öppna appen och, bestäm hur lång tid du ska arbeta fokuserat, och starta tiden. Under denna tid bör du inte titta på allt kul som händer på din telefon. 
Under din förbestämda tid, växter en liten trädplanta. När tiden är ute, har du ett fullvuxet träd. Detta träd lagras i appen för att sedan bli ett riktigt planterat träd någonstans i världen där det finns behov av nya träd. 
Kan du inte motstå frestelsen, och går in i ditt Instagram- eller  Snapchatflöde, så dör ditt träd direkt; och då känner du dig hemsk!



Ett litet tips för att öva din självkontroll

Jeanette Rådh

lördag 28 januari 2017

BETT2017 - Vi tar digitaliseringen till nästa nivå

Nu är det dags för oss på Fäladsgården och på hela Norra Fäladen att ta nästa steg för att visa att vi vill hänga med i utvecklingen och verkligen arbetat digitalt ut i fingerspetsarna.

Vi har de senaste åren visat att vi vill och att vi kan arbeta digitalt, men vi har lite stannat. Vi har de digitala förutsättningarna genom 1 till 1, ipads, projektorer i klassrummen m.m. Men jag tror vi måste höja ribban och säga att 75% av allt arbete vi gör ska vara digitalt.

Efter besök på Hove Park school, en skola som liknar oss ganska mycket fysiskt. De ganska gamla tegellokaler, asfaltera skolgård, riktigt kallt inomhus m.m. Så har de tack vare sitt digitala arbete kunnat höja nivån och skapa kreativa elevuppgifter. Alla elever har ipads och har ca 5-6st appar (keynote, pages, imovie, imotion, ibook....) som de arbetar med i alla de olika ämnena. Detta gör att de blir trygga i användandet och utifrån lärarens uppgifter kan skapa kreativa elevarbeten.

Jag tror vi fortfarande är fast i att mycket ska redovisas i skrift, vilket våra dator är skapta för. Detta gör att vi kanske inte når ut riktigt till alla elever i klassrummet. Har vi mer kreativa uppgifter där eleverna med både text, bild, film, ljud m.m. kan visa på sina kunskaper så kommer vi också nå ännu fler elever. Här tror jag ipadsen är optimala och är övertygad om att det är vårt nästa steg. Att eleverna får ipads istället för datorer. Ipadsen är smidigare att ta med sig när eleverna ska skapa olika uppgifter. På Hove Park school vi jag titta på en idrottslektion, där det var ca 20-25st killar som arbetade med kondition, styrka och smidighet. De arbetade två och två. Under 2min skulle den ene eleven arbeta fysiskt, den andre elever skulle få filma, ta foto, skriva och besvara ett antal frågeställningar. Läraren hade i ibook skapat ett dokument där eleverna tog sig igenom steg efter steg och både arbetade fysiskt samtidigt som de dokumenterade vad som hände. Efter lektionen sparade de allt och lärarna kunde då gå in och se både hur eleven hade arbetat, men framför allt tankarna utifrån lärarens frågeställningar.

Vi har en ny generation elever där vi inte vet vilka framtida jobb de kommer att ha för att de jobben finns inte idag. Utan vi måste lära våra elever så mycket mer. Hälften av de topp 10 jobben idag fanns inte för 10år sedan, så vi är i en ständig utveckling och det måste vi lära våra elever.
Vår elever måste kunna:
- reflektera och se både sig själv och samband i världen.
- ha ett livslångt lärande.

- skapa nya lösaningar tillsammans med andra. 

Sverige har en välbyggd infrastruktur när det gäller tillgången till de digitala verktygen. Vi måste ta tillvara förmågan hos varenda elev genom att använda de digitala verktyg som finns för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper. Vi måste se till att alla pedagoger har en hög digital kompetens och hänger med i den utvecklingen som sker. Vi måste hela tiden hitta nya och bättre sätt att lära och lära ut och den ska bygga på forskning och uppföljning.

Den stora frågan är: Hur utnyttjar vi de digitala tillgångarna vi har idag? 

Vad hindrar oss i det arbetet? Hur ska vi komma vidare? Hur blir vi en skola i framtiden där de digitala verktygen är en självklarhet i det kreativa arbetet?

Visionen 2022 är att
Alla barn och elever har utvecklat adekvat digital kompetens. (här kommer det hela tiden ske en utveckling, så därför går det inte att säga vad barn och elever ska kunna då nivå hela förändras)- Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara, så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

Avslutar med några bra citat som jag tar med mig från veckan:

"Just nu är allt möjligt"


"Alla vill lyckas, alla kan lyckas, alla ska lyckas" 

Tack London för denna gången!


Bett 2017 ExCel - The Finland Phenomenon

Dagarna blir lite tutti-frutti blandade då jag nu ska beskriva lite utav de föreläsningarna som jag varit på dag två och tre och inte bara summeringen. Men den bakar vi in i denna "kebaben" som jag skulle ha uttryckt det spontant.

Det intressanta är de tips man snappar åt när man snackar med kollegor i andra sammanhang som tex på en middag, eller när man sitter i tunnelbanan bland tusentals folk, eller i bussen när vi transporterades någonstans etc. För det hände ofta att jag fick typ säga -Vänta, ta om det igen. Så tog man samtidigt upp mobilen och gjorde anteckningar. Men det var också åt andra hållet. Jag fick flera gånger upprepa -höger och vänster, hit och dit och ibland svarade de med exakt samma mening -Vi hade behövt en sån som du. Men Örebro, Upplands-Bro, Oscarshamn ligger lite för långt ifrån så jag fastnar i Lund. 


Jag vet även detta blir tutti-frutti då rubriken lyder "The Finland Phenomenon" och så har jag skrivit om allt annat än Finland. Även om jag är tekniker och gått på föreläsningar som handlar om mitt område så har jag nästan ändå sett mest fram emot att gå på föreläsningarna som handlar om hur man gör i de finska skolorna. De ligger ju väldigt högt rankade i någon sån där lista där länderna jämförs i hur duktiga elever är skolmässigt. Det var jag helt insnöad på. Varför det då? Jo, jag ville ha det där facit till hur de lyckas bättre än alla andra. Ge mig det tänkte jag så kan jag presentera det och så kan vi få det bättre bland våra 'kids' tänkte jag. Det går ju rykten om att de har längre sommarlov, korta, skoldagar, mindre läxor, lite prov och att 'kidsen' respekterar lärarna. Perfekt! Jag lyssnade, antecknade, fotade, jag ville absolut inte missa något. Fick du facit Claudio? Nä, jag fick inget facit. Det fanns inget facit. Men jag fick svar och intryck på varför det gick så bra. Men berätta nu då, vad var det? Jo, det är en mix av olika faktorer. En faktor var att man först och främst ska ta PISA resultaten med ro. Det är lugnt, det är ok oavsett vart man ligger och så var det vidare med prov, tester och läxor. Det är själva inställningen, man ska ta saker i sin egen takt och med ro. Man har stora friheter i läroplanen, man ger fria ansvaret till läraren så de kan nå målen. Det var viktigt att se den enskilda individen och få med exakt alla elever in i båten där man har hjälper de elever som behöver mer stöd men också vikten om att ge de elever som vill avancera mer och snabbare så de får svårare uppgifter för att de ska också känna sig bra i hens takt. Mer då? Kom igen nu. Det finns en annan faktor och stor skillnad. Lärar yrket är väl respekterat i Finland, det är status att vara lärare. Det är svårt att komma in på lärarutbildningen och man vill bli lärare i Finland. Jämför vårt dagsläge i Sverige. Jag hör ju själv hur en del lärare berättar för mig att de funderar på att ändra karriär, starta eget m.m. Sen var det delen med respekten, i föreläsarens skola så ställde sig barnen automatiskt på sin plats, alla var i tid och de hälsade på läraren utan att läraren behövde rätta till något. Men jo hon berätta att det är oerhört arbete som ligger bakom för att komma dit och att det är slitsamt, tufft men när man fått det bra som fortsätter det och man behöver bara göra små rättelser. Detta är något som för mig funkar väldigt bra när jag har mina lektioner och jag vet att vi är alla olika som lärare men jag avslutar det hela med att berätta som Linn Österås sa att det finns inget facit till den sk framgången vi har i Finland utan varje lärare får plocka sina egna verktyg för att lösa de tydliga uppsatta målen. Så receptet är att man får plocka det som man kan använda för sig. För vi är ju alla olika men det finns för alla alltid ett eget recept för att få till sin egen kaka.

Var det allt? Nä jag var på några föreläsningar som handlade om hur man ett program kan låsa en enhet oavsett system på olika sätt och detta ska jag prova för detta är vad jag letat efter. Man brukar avsluta med det roligaste men jag kommer att avsluta med det tråkigaste. Jag var på en föreläsning om att använda Minecraft i undervisningen. Men den var komplicerad och tråkig. Claudio varför var den komplicerad och tråkig? Jo för att nå målet så ska det vara enkelt och det var inte enkelt att ens installera spelet och banorna och svårt att förstå vad man skulle använda det till. Den var lika rörig som föreläsaren som hade massor med ikoner på skrivbordet och som inte kunde hämta mjukvara pga nätet osv. 

Thats it folks. Jag har 25 minuter på att packa ner mina saker för att checka ut. Peace out ;-)



fredag 27 januari 2017



Bett 2017 ExCel - del 2

Det var nu andra gången på mässan och jag fördjupa mig lite mer denna gången. Det är mycket programmering som gäller. Just dessa montrar så var folk super insnöade i de små prylarna. Jämfört med andra montrar som tex trådlösa laddningsbara stationer för ipads så var det mer att man tittade lite kort och jo det var ju till en viss grad intressant men så där att man tittade och gick vidare. VR tekniken fanns men den var inte liksom super mycket montrar med just detta som man kunde tro att det skulle finnas. 
  
Det är många knep för att få dig att stanna till på folks montrar. En trollkar trollade för oss och det var så bra så jo vi var ju då glada i att lyssna på vad de hade för lösningar. Jag kommer inte ens ihåg vad de var de hade så det var inte lika kul som trolleri tricket. 

Vi var på en del workshops och det var någon föreläsare som skulle vara fantastiskt deluxe kändis där köerna in till huvud podiet var långa så vi valde att verkligen kolla på nästan alla montrarna och tro mig det är nästan så att man får huvudvärk. 

Sammanfattningsvis så bekräftar det jag tidigare nämnt att det är ett överflöd av onödiga saker och många konkurrenter som säljer samma saker. Smartboard tavlor kryllade det utav som ett exempel. Men att just programmering är det som gäller och kommer att gälla det kan jag utlova er.

Peace out! ;-)

onsdag 25 januari 2017


                        

Bett 2017 ExCel - London 

Första dagen på Bett mässan. Mitt intryck vad mycket produkter, vad mycket säljare, så mycket montrar, så många besökare och bra föreläsningar. Det är både Wow och lite för mycket wow. Vad är det som är wow? Det finns så oerhört mycket digitala redskap. Mycket som behövs men också väldigt mycket överflöd. Ibland är wow själva presentationen, montern och produkten? Jo laddningsstation för ipads. -Jaha, allt det där för den produkten tänkte jag? Men jag förstår det är hård konkurrens om kunderna. Sen kunde man se fantastiska produkter och lösningar. Ett exempel, en handscanner som scannar barnen när de kommer in till dagis, förskola och hur de registreras när de kommer och så kan föräldrar, personal ha koll på när barnen kommer dit och hem. Jag har drivit bollskola och har alltid tyckt säkerheten kring barnen har varit viktigast. Det tog totalt 20 minuter att pricka på och av dom manuellt på min lista. 20 minuter som vi hade kunnat använda till mer fokus på fotbollen. 

Jag hamnade på en föreläsning där jag hörde att han var finländare, direkt blev jag nyfiken då Finland ligger så bra till i studieresultat för 'kidsen'. Han pratade väldigt tydligt att hitta lösningar och att dela med sig av detta. Precis som programmering när du programmerar en app tex och du väljer att släppa koden fri. Vadå släppa koden fri? Jo man har inga hemligheter utan delar med sig av allt. Jämför med företag som vill tjäna pengar och håller koden hemlig så de kan sälja sin produkt. När du har koden hemlig begränsar du möjligheten att utveckla det. Men om du delar med dig till alla så kan alla hjälpas åt att få programmet bättre. Så kan man göra med lärande och undervisning, men då måste de högre instanserna tänka rätt.

Är man en god kamrat så finner du dom alla runtom i världen. I en av montrarna hittar jag en barndomskompis från högstadiet. Joakim "Volle" arbetar i England och ja det är han som visa mig handscanner lösningen. Det är en liten värld vi lever i och kom ihåg vikten av att vara en god kamrat. Vi har inte setts på flera år och nu stod vi där på varsin sida av montern. 

/Claudio - Fäladsgården

tisdag 17 januari 2017

Kreativ lärmiljö - vad är det?

För att kunna göra en djupdykning i kreativ lärmiljö måste vi definiera vad vi menar med kreativ lärmiljö. I ordet kreativitet finns mycket innehåll och så även i lärmiljö. Så jag börjar alltså med att diskutera dessa två olika ord. Först kreativitet. 
Det pratas om kreativitet överallt. I tidningar och andra media, på arbetsplatser, kick-offer, i fika rummen och så klart också i skolan. Synen på kreativitet har gått från att vara något som ansågs endast få förunnade, till att bli en framtidskompetens som alla förväntas besitta. Hur blev det så? Och vad menar man med kreativitet? 
Västvärlden tenderar att framhäva kreativitet som något individuellt, medan icke-västerländska kulturer framhäver samarbete och gemensam kreativitet. Västerländsk kultur betonar i sin definition av kreativitet att skapa något nytt, en idé, process eller produkt, och något som är nyttigt. Att kunna lösa problem i nya sammanhang. I vissa sammanhang är nyttan viktigare än nyheten, och i exempelvis konstnärliga sammanhang är nyttan lika med värdefullhet. 
Mot slutet av 90-talet kom kreativitet att bli en kompetens som värderas högt i samhället, och därefter har också kreativitet uppmärksammats i skolvärlden. Och även om många fortfarande tror att kreativitet är några få förunnat så visar all forskning att så inte är fallet. Det är en kompetens som alla människor bestitter. Vissa är mer kreativa och andra mindre, precis som med andra mänskliga förmågor. Att påstå att kreativitet är några få förunnat är lika dumt som att påstå att vetenskap är några få förunnat. 
"Creativity is inherent to humanity, as it is inherent in everything we engage with, science included." (Anna Craft, 2011, Creativitiy and education futures, learning in a digital age)

Läs mer i Skolvärlden från 2012 - Kreativitet, vad är det?